3 saker du kan ta reda på från Albas tarmfloratest

Tarmmikrobiomet är ett fascinerande forskningsområde som utvecklas snabbt. Även om det fortfarande finns mycket att lära och upptäcka har forskningen under de senaste 15 åren gett några viktiga insikter som är avgörande för vår hälsa och vårt välbefinnande. Framför allt har tarmmikrobiomet under de första levnadsåren förknippats med vanliga barnsymtom som kolik [1],[2], förstoppning [3] och reflux [4], samt kroniska tillstånd senare i livet, som allergi [5],[6],[7], eksem [5], astma [8] och fetma [9].

‍

Medan tarmfloran hos vuxna är mycket komplex är tarmfloran hos små barn enklare och vissa koncept är mer tydligt etablerade. Utvecklingsförloppet är avgörande - det handlar inte bara om det slutliga tillståndet, utan vi behöver rätt bakterier, vid rätt tidpunkt och i rätt ordning.

‍

Tre aspekter som vi vet är viktiga när det gäller tarmmikrobiomet i tidig ålder är:

‍

Mångfald i tarmens mikrobiom
Nivåer av Bifidobacteria
Nivåer av ovänliga bakterier

‍

Vi är här för att ge dig de senaste vetenskapliga rönen och praktiska tips om hur du kan tillämpa dem. Låt oss utforska dessa tre ämnen, förstå deras betydelse och varför det kan vara till nytta för ditt barn att göra ett tarmfloratest.

‍

Vill du veta mer om Alba och barns tarmhälsa? Delta i våra veckovisa Instagram-lives med experter inom barnhälsa.

1. Mångfald i tarmens mikrobiom

‍

Från det ögonblick vi föds börjar vår tarm att koloniseras av mikrober [10],[11]. Föreställ dig tarmen som ett tomt utrymme som gradvis fylls med olika mikrober och skapar ett komplext ekosystem som liknar en skog eller trädgård. I det här ekosystemet måste många olika mikrober samexistera i balans och harmoni.

‍

‍Mikrobiell mångfald avser mikrobernas rikedom och jämnhet. Stor artrikedom innebär att det finns många olika typer av mikrober [12],[13]. Hög jämnhet innebär att de förekommande bakterietyperna har jämna nivåer [12].

‍

Medan det för vuxna i allmänhet anses fördelaktigt att ha en hög mångfald i tarmmikrobiomet (ju högre desto bättre) [13],[14],[15], ändras den lämpliga nivån av mångfald hos barn med åldern. Faktum är att en låg diversitet i tarmmikrobiomet före introduktion av fast föda är förknippad med välbefinnande [15],[16].

‍

Under de första sex levnadsmånaderna är en lägre mångfald av tarmmikrober förknippad med välbefinnande [16]. När fast föda introduceras bör mångfalden i tarmmikrobiomet öka enligt ett specifikt mönster som kallas tarmmikrobiomets mognad [17]. Vid cirka tre års ålder är en högre mångfald av tarmmikrober att föredra eftersom dessa mikrober utför olika viktiga funktioner för vår kropp och hälsa [15],[16].

‍

Ett test av tarmmikrobiomet kan avgöra om ditt barns mångfald av tarmbakterier är lämplig för dess ålder och föreslå sätt att justera den vid behov. En effektiv metod för att främja ett hälsosamt och mångsidigt tarmmikrobiom är att äta olika fibrer, eftersom olika fibrer främjar olika typer av bakterier.

‍

2. Nivåer och stammar av Bifidobakterier

‍

Tarmmikrobiomet spelar en avgörande roll för immunförsvaret. En viktig grupp av bakterier, så kallade bifidobakterier, är särskilt inflytelserik under de första sex månaderna till ett år av livet [18]. Höga nivåer av Bifidobakterier under denna period är kopplade till en lägre risk för allergier och andra immunrelaterade tillstånd, medan låga nivåer av Bifidobakterier korrelerar med systemisk inflammation [19]. Bifidobakterier hjälper till att träna barnets immunförsvar genom att interagera med tarmluddet och immuncellerna för att utveckla immuntolerans och kontrollera inflammatoriska reaktioner [19]. Bifidobakterier mår bra av HMO ( Human Milk Oligosaccharides ), komplexa sockerarter som finns i bröstmjölk och som de kan livnära sig på. Genom att bryta ner HMO:er bidrar bifidobakterierna till att minska inflammation och stärka cellerna i barnets tarm. Denna process gör det svårare för skadliga bakterier att orsaka infektioner och stärker barnets immunförsvar [20],[21].

‍

Ett tarmmikrobiomtest kan avslöja nivåerna av bifidobakterier i ditt barns tarm. Det är värdefullt att känna till denna information eftersom du kan vidta åtgärder för att eventuellt justera dessa nivåer om det behövs. Det finns till exempel probiotiska kosttillskott som innehåller Bifidobakterier, men olika produkter innehåller olika stammar av Bifidobakterier, vilket är svårt att navigera i på egen hand.

‍

När du gör ett tarmmikrobiomtest kan vi också identifiera de specifika stammar som finns och deras nivåer, vilket ger vägledning om hur du kan påverka dem. Utan ett test är det svårt att avgöra vad som är bäst att göra för att optimera ditt barns tarmhälsa.

‍

3. Nivåer av patobionts: De ovänliga bakterierna

‍

Som tidigare nämnts strävar vi efter att våra tarmmikrober ska samexistera i balans och harmoni. Denna balans kan dock ibland rubbas. Höga nivåer av vissa bakterier, så kallade patobionts, kan potentiellt leda till olika symptom och hälsoproblem, t.ex:

‍

Spädbarnskolik [22],[23]
Allergier [22],[24].
Eksem [22],[25]
Diarré [26]
Nekrotiserande enterokolit hos för tidigt födda barn [27]
Inflammatorisk tarmsjukdom [28]
Diabetes [29]
Fetma [25],[30].

‍

Men varför växer dessa patobionta bakterier ibland mer än de borde? Jo, flera faktorer kan påverka vårt tarmmikrobiom negativt, vilket leder till en överväxt av dessa ovänliga bakterier [22]. Sådana faktorer kan inkludera:

‍

Antibiotikaanvändning [17],[31],[32]
Förlossning med kejsarsnitt [33],[34]
Matning med mjölkersättning [17],[35]

‍

Ett mikrobiomtest kan fastställa nivåerna av patogener i ditt barns tarm, som om de är höga potentiellt kan ha kopplingar till vissa symtom. Om förhöjda nivåer upptäcks kan vi ge rekommendationer som hjälper till att återställa balansen i ditt barns mikrobiom.

‍

Utforska ditt barns tarmmikrobiom med Alba Health

‍

Om du som förälder förstår vikten av ditt barns tarmmikrobiom och dess inverkan på hälsan kan du vidta proaktiva åtgärder för att säkerställa en frisk tarm hos ditt barn. Även om vissa händelser i början av livet är oundvikliga, hjälper medvetenheten om de faktorer som påverkar tarmmikrobiomet dig att göra välgrundade val för att stödja ditt barns välbefinnande.

‍

Vårt tarmhälsotest för barn 0-24 månader ger insikter i ditt barns sammansättning av tarmmikrobiom, med fokus på att främja övergripande välbefinnande. Vi analyserar över 2 500 bakteriearter och din familjs livsstil genom ett frågeformulär för att kunna erbjuda skräddarsydda rekommendationer för att stödja ditt barns välbefinnande. Du får också en 1:1-konsultation med vår certifierade närings- och hälsocoach för att diskutera rekommendationerna vidare.

‍

[Friskrivningsklausul: Alba Health diagnostiserar eller behandlar inte medicinska tillstånd].

‍

Skriven av: Alba Health Team

Vetenskapligt granskad av: Nikola Daskova, PhD

‍

Vill du utforska ditt barns tarmhälsa ser ut? Albas banbrytande test hjälper dig att upptäcka ditt barns tarmhälsa och vägleder dig i hur du kan förbättra den, med hjälp av en certifierad närings- och hälsocoach.

Referenser

[1] C. De Weerth, S. Fuentes, P. Puylaert och W. M. De Vos, "Intestinal microbiota of infants with colic: Development and specific signatures", Pediatrics, vol. 131, nr 2, 2013, doi: 10.1542/peds.2012-1449.

‍

[2] K. Korpela et al., "Mikrobiom i den första avföringen efter födseln och kolik hos spädbarn", Pediatr. Res., vol. 88, nr. 5, s. 776-783, 2020, doi: 10.1038/s41390-020-0804-y.

‍

[3] J. G. de Moraes, M. E. F. de A. Motta, M. F. de S. Beltrão, T. L. Salviano och G. A. P. da Silva, "Fecal Microbiota and Diet of Children with Chronic Constipation", Int. J. Pediatr.", vol. 2016, s. 1-8, 2016, doi: 10.1155/2016/6787269.

‍

[4] X. Ye, F. Yu, J. Zhou, C. Zhao, J. Wu och X. Ni, "Analysis of the gut microbiota in children with gastroesophageal reflux disease using metagenomics and metabolomics", Front. Cell. Infect. Microbiol. vol. 13, nr. Oktober, s. 1-13, 2023, doi: 10.3389/fcimb.2023.1267192.

‍

[5] H. Wopereis, K. Sim, A. Shaw, J. O. Warner, J. Knol och J. S. Kroll, "Intestinal microbiota in infants at high risk for allergy: Effects of prebiotics and role in eczema development", J. Allergy Clin. Immunol. vol. 141, nr. 4, pp. 1334-1342.e5, 2018, doi: 10.1016/j.jaci.2017.05.054.

‍

[6] T. Feehley, C. H. Plunkett, R. Bao och S. M. C. Hong, "Healthy infants harbor intestinal bacteria that protect against food allergy", Nat Med., vol. 25, nr. 3, s. 448-453, 2019, doi: 10.1038/s41591-018-0324-z.

‍

[7] B. Cukrowska, J. B. Bierła, M. Zakrzewska, M. Klukowski och E. Maciorkowska, "The relationship between the infant gut microbiota and allergy. The role of Bifidobacterium breve and prebiotic oligosaccharides in the activation of anti-allergic mechanisms in early life", Nutrients, vol. 12, no. 4, 2020, doi: 10.3390/nu12040946.

‍

[8] M. C. Arrieta et al, "Mikrobiella och metaboliska förändringar i tidig spädbarnsålder påverkar risken för astma hos barn", Sci. Transl. Med.", vol. 7, nr. 307, 2015, doi: 10.1126/scitranslmed.aab2271.

‍

[9] M. Kalliomäki, M. C. Collado, S. Salminen och E. Isolauri, "Early differences in fecal microbiota composition in children may predict overweight", Am. J. Clin. Nutr. vol. 87, nr. 3, pp. 534-538, 2008, doi: 10.1093/ajcn/87.3.534.

‍

[10] K. Korpela och W. M. de Vos, "Infant gut microbiota restoration: state of the art", Gut Microbes, vol. 14, nr 1, s. 1-14, 2022, doi: 10.1080/19490976.2022.2118811.

‍

[11] R. C. Robertson, A. R. Manges, B. B. Finlay och A. J. Prendergast, "The Human Microbiome and Child Growth - First 1000 Days and Beyond", Trends Microbiol, vol. 27, nr 2, s. 131-147, 2019, doi: 10.1016/j.tim.2018.09.008.

‍

[12] V. B. Young och T. M. Schmidt, "Overview of the gastrointestinal microbiota", Adv. Exp. Med. Biol. vol. 635, s. 29-40, 2008, doi: 10.1007/978-0-387-09550-9_3.

‍

[13] C. A. Lozupone, J. I. Stombaugh, J. I. Gordon, J. K. Jansson och R. Knight, "Diversity, stability and resilience of the human gut microbiota", Nature, vol. 489, nr 7415, s. 220-230, 2012, doi: 10.1038/nature11550.

‍

[14] E. Le Chatelier et al, "Richness of human gut microbiome correlates with metabolic markers", Nature, vol. 500, nr 7464, s. 541-546, 2013, doi: 10.1038/nature12506.

‍

[15] C. Milani et al., "De första mikrobiella kolonisatörerna i den mänskliga tarmen: Sammansättning, aktiviteter och hälsoeffekter av tarmfloran hos spädbarn", Microbiol. Mol. Biol. Rev., vol. 81, nr. 4, s. 1-67, 2017.

‍

[16] M. Derrien, A. S. Alvarez och W. M. de Vos, "The Gut Microbiota in the First Decade of Life", Trends Microbiol, vol. 27, nr 12, s. 997-1010, 2019, doi: 10.1016/j.tim.2019.08.001.

‍

[17] N. A. Bokulich, J. Chung, T. Battaglia och N. Henderson, "Antibiotics, birth mode, and diet shape microbiome maturation during early life", Sci Transl Med. vol. 8, nr. 343, s. 1-25, 2016, doi: 10.1126/scitranslmed.aad7121.

‍

[18] C. Hidalgo-Cantabrana, S. Delgado, L. Ruiz, P. Ruas-Madiedo, B. Sánchez och A. Margolles, "Bifidobacteria and Their Health-Promoting Effect", Microbiol. Spectr.", vol. 5, nr. 3, s. 1-19, 2017, doi: 10.1128/microbiolspec.BAD-0010-2016.

‍

[19] B. M. Henrick et al, "Bifidobacteria-mediated immune system imprinting early in life", Cell, vol. 184, nr 15, s. 3884-3898.e11, 2021, doi: 10.1016/j.cell.2021.05.030.

‍

[20] A. Marcobal och J. L. Sonnenburg, "Human milk oligosaccharide consumption by intestinal microbiota", Clin. Microbiol. Infect. vol. 18, nr. SUPPL. 4, s. 12-15, 2012, doi: 10.1111/j.1469-0691.2012.03863.x.

‍

[21] C. Walsh, J. A. Lane, D. Van Sinderen och R. M. Hickey, "Human milk oligosaccharides: Shaping the infant gut microbiota and supporting health", J. Funct. Foods, vol. 72, nr. January, 2020, doi: https://doi.org/10.1016/j.jff.2020.104074.

‍

[22] M. A. Underwood, S. Mukhopadhyay, S. Lakshminrusimha och C. L. Bevins, "Neonatal intestinal dysbiosis", J. Perinatol. vol. 40, nr 11, s. 1597-1608, 2020, doi: 10.1038/s41372-020-00829-2.

‍

[23] A. Loughman et al, "Spädbarns mikrobiota vid kolik: Predictive associations with problem crying and subsequent child behavior", J. Dev. Orig. Health Dis.", vol. 12, nr 2, s. 260-270, 2021, doi: 10.1017/S2040174420000227.

‍

[24] H. H. Chua et al, "Intestinal Dysbiosis Featuring Abundance of Ruminococcus gnavus Associates With Allergic Diseases in Infants", Gastroenterology, vol. 154, nr 1, s. 154-167, 2018, doi: 10.1053/j.gastro.2017.09.006.

‍

[25] R. F. Lamont, B. M. Luef och J. S. Jørgensen, "Childhood inflammatory and metabolic disease following exposure to antibiotics in pregnancy, antenatally, intrapartum and neonatally", F1000Research, vol. 9, s. 1-10, 2020, doi: 10.12688/f1000research.19954.1.

‍

[26] Q. Fan et al, "Ålderns och patogenernas inverkan på tarmfloran hos spädbarn med diarré i Dalian, Kina", Can. J. Infect. Dis. Med. Microbiol. vol. 2020, 2020, doi: 10.1155/2020/8837156.

‍

[27] M. R. Olm et al, "Necrotizing enterocolitis is preceded by increased gut bacterial replication, Klebsiella, and fimbriae-encoding bacteria", Sci. Adv., vol. 5, nr 12, s. 1-12, 2019, doi: 10.1126/sciadv.aax5727.

‍

[28] S. Michail, M. Durbin, D. Turner och A. M. Griffiths, "Alterations in the gut microbiome of children with severe ulcerative colitis", Inflamm Bowel Dis., vol. 18, nr 10, s. 1799-1808, 2012, doi: doi:10.1002/ibd.22860.

‍

[29] T. Vatanen et al, "The human gut microbiome in early-onset type 1 diabetes from the TEDDY study", Nature, vol. 562, nr 7728, s. 589-594, 2018, doi: 10.1038/s41586-018-0620-2.

‍

[30] S. Rampelli et al, "Pre-feta barns dysbiotiska tarmmikrobiom och ohälsosamma kost kan förutsäga utvecklingen av fetma", Commun. Biol.", vol. 1, nr 1, 2018, doi: 10.1038/s42003-018-0221-5.

‍

[31] K. Korpela et al., "Intestinal microbiome is related to lifetime antibiotic use in Finnish pre-school children", Nat. Commun. vol. 7, 2016, doi: 10.1038/ncomms10410.

‍

[32] A. Uzan-Yulzari et al., "Neonatal antibiotikaexponering försämrar barnets tillväxt under de första sex levnadsåren genom att störa tarmens mikrobiella kolonisering", Nat. Commun.", vol. 12, nr 1, 2021, doi: 10.1038/s41467-020-20495-4.

‍

[33] M. G. Dominguez-Bello et al, "Leveranssättet formar förvärvet och strukturen hos den initiala mikrobiotan över flera kroppsmiljöer hos nyfödda", Proc. Natl. Acad. Sci. U. S. A., vol. 107, nr 26, s. 11971-11975, 2010, doi: 10.1073/pnas.1002601107.

‍

[34] G. Biasucci, M. Rubini, S. Riboni, L. Morelli, E. Bessi och C. Retetangos, "Mode of delivery affects the bacterial community in the newborn gut", Early Hum. Dev.", vol. 86, nr. SUPPL. 1, s. 13-15, 2010, doi: 10.1016/j.earlhumdev.2010.01.004.

‍

[35] R. Martin et al, "Early-Life events, including mode of delivery and type of feeding, siblings and gender, shape the developing gut microbiota", PLoS One, vol. 11, nr 6, s. 1-30, 2016, doi: 10.1371/journal.pone.0158498.

‍

3 saker du kan ta reda på från Albas tarmfloratest

1. Mångfald i tarmens mikrobiom

2. Nivåer och stammar av Bifidobakterier

3. Nivåer av patobionts: De ovänliga bakterierna

Utforska ditt barns tarmmikrobiom med Alba Health

Utforska mer

De första 1000 dagarna: Att lägga grunden för livslång hälsa

Möt Jennie - deltagare i Albas Prevent-studie

Jennifer, deltagare i studien - "En chans att lära sig"